Så kan Tvivla på användas i en mening
- Montmorency, ehuru han aldrig sett Gabrieles mor, kunde i detta ögonblick ej tvivla på, att han nu i dottren såg hennes avbild framför sig.
- Men med åren började allt fler tvivla på Thomas Quicks erkännanden.
- ' Häri kan du ha rätt ', sade Ulvåsa-frun, ' men inte behöver du tvivla på min spådom fördenskull.
- Äktheten finns det som sagt ingen grund att tvivla på, men därav följer förstås inte att vartenda ord behöver vara sant.
- Tvivla inte på att galenskapen gick ut bland bönder och tjänare !
- Det kom henne att ibland tvivla på att Frideborg verkligen kunde vara Johans dotter.
- Många började tvivla på att hon skulle lyckas igen.
- Johannes kan således minst av alla tvivla på att Jesus är messias och Guds son.
- Att hon möter hans begär med kyla och olust kan aldrig ett ögonblick komma honom att tvivla på sin " rätt ".
- Börjar du kanske tvivla ?
- Många börjar tvivla på att hon ska hitta formen tills dess.
- När man tävlar får man inte tvivla, säger Frida Westman.
- Det har aldrig fallit honom in att tvivla på religionens sanningar.
- Människor är oroliga för höjda skatter och har börjat tvivla på att det är bra med fastighetsskatter.
- Tidningen New York Times skriver att åklagarna har börjat tvivla på att hotellstäderskans anklagelser är sanna.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
